Foto: Johanna Brockmar
|
Solen verkligen stekte på oss där vi stod på parkeringen och
väntade. Vi var lite tidiga vi som hade åkt gemensamt från Mölnlycke
så vi köpte oss en glass. Solen åt bättre på glassen än vi så det
blev ett himla meck att lyckas få den ljuvliga glassen att hamna i
munnen istället för på tröjan.. En efter en svängde det in bilar med
förväntansfulla mfkare. Och en motorcykel. Det var Camilla som kom
på den. En riktigt tuff brud! Fast motorcykeln skulle hon komma att
svära över lite senare..
Fler och fler kom och till slut var vi tio stycken. Alla undrade
naturligtvis "vad ska vi göra?" Det var alltså dagen D för den
hemliga resan. Jag svarade att vi skulle till en trädgård. Ungefär
så mycket visste jag.. Och namnet på vems trädgård det var.. Fast
namnet sa mig egentligen ingenting. Dessutom skulle det i trädgården
samlas bilar.. Ok, en trädgård alltså. Med bilar i. Låter ju väldigt
spännande..
Vad som sedan mötte oss var något alldeles fantastiskt! Först huset,
med en helt underbar gårdsplan. Ett sådant hus! Och vatten porlade i
en fontän.. Vi gick lite försiktigt runt huset och där öppnade sig
en gigantisk trädgård! Med enorma vackra gamla träd. Och så alla
bilarna då förstås.. Det var gamla klassiker, det var splitter nya
ferrarris.. Suckar av välbehag kunde höras från de flesta håll.
Vissa av oss dreglade lite extra över de gamla godingarna medans en
del flämtade upphetsat över de nya vrålåken.
Så där promenerade vi runt. Fotade. Pratade. Diskuterade.
Picknickade i gröngräset mitt bland bilarna. Livet kändes ganska
gott denna underbara kväll.
Så det är bara att konstatera att grillmötet kanske permanent får flyttas fram en vecka så vi kan åka hit nästa år oxå. Och nästa. Och nästa. Det enda som jag möjligtvis var lite besviken på var att förarna till dessa gamla rariteter inte var klädda tidsenligt.. Det hade jag gillat! Men det kanske bara är jag som är en sådan överdriven nostalgiker..
|
