|
En resa i äppelblommens tecken Temabilder finns här Tidigt på morgonen rusade undertecknad runt som en ekorre som samlar nötter i lägenheten… Men nu var det ju inte riktigt nötter utan mer i form av laddare, film, batterier… Trots att det mesta faktiskt redan var nedplockat under en hektiskt timme på torsdagskvällen… Men man måste ju vara på den säkra sidan. Plötsligt var klockan mycket, insåg att Johan förmodligen redan var på väg till macken där jag skulle plocka upp honom, så jag såg till att min vän Carro, som dagen till ära jagats upp ur sängen för att fixa frukost åt mig, fick greppat ett par väskor och sen ut och till parkeringen. Lagom vid bilen spiller jag kaffe på mig så sen var det in å byta byxor i en hejdundrande fart. Äntligen på väg. Plockar upp Johan bara ett par enstaka minuter försenad. Styrde vidare genom centrala Göteborg för att plocka upp Eva i Vasastan och sen börjar det snurra lite i huvudet… Hur tar man sig till Jaegerdorffsplatsen där nästa medresenär skulle plockas upp. Som tur var tog Johan kommandot och guidade mig rätt, diskussionen om hur olika hus såg ut tog fart direkt. Framme. In med Karin i bilen och iväg mot Sandsjöbacka där hela gänget bestämt träff. GPS-bilen och den vita var redan på plats. Det var så vi döpte de andra bilarna som vi skulle hålla koll på under helgen.
Efter en viss diskussion och kartläsande bestämdes att nästa stopp skulle bli Skäralids nationalpark. En bra bits resa därifrån... Vid Falkenberg börjar det tydligen suga i kaffetarmen och trycka på i urinblåsorna i GPS-bilen varpå vi svänger av och den vita bilen tror att vi fintar dem. Men de hängde tack och lov på. Kaffe å fika för de flesta, frukost för en del och toabesök för vissa andra. Nästa Skäralid. Vita bilen ringer och säger att jag kört fel, missat avfarten. Svänger av nästa. Precis då kör GPSen förbi... Jaha jaja... Alla tog sig till slut till Skäralid där vi tillbringade en dryg timme med varierande grad av entusiasm…
Nästa: Vandrarhemmet i Brantevik. Skulle kört efter GPSen men bestämde oss för att ta vår egen väg. Hann fram först bara för att inse att vi inte kunde komma in på vandrarhemmet förens en och en halv timme senare... Tillbaka till Simirishamn där de andra lugnt strosade runt i hamnen. Vi hungriga typer i min bil trodde att vi skulle handla käk och satt utanför mataffären och väntade. För att tillslut åka ner till hamnen. För att bli skickade till affären för att handla mat.. Sagt och gjort. Maten inhandlades och det bar iväg till Brantevik igen. Hungriga som vi var satte jag och Johan igång att fixa käk med viss assistans av de övriga. Tomas som ansåg att det var kärringgöra fick tända grillen. Mat å dryck blev det sittandes i trädgården. Mmm... Äntligen kändes det att vi var framme... Nu kunde man ta det lite lugnt...
Efter maten blev det en promenad ner till Branteviks hamn. En del fortsatte till Gislövshammar och en del av oss gick hem, knödde ihop oss å lyssnade på musik. Gött liv.
Kvällen fortsatte med en massagebehandling under ivrigt påhejande i frukostrummet som Johan dagen efter inte kunde bestämma sig för om den gjort gott eller ont. Ont i ryggen hade han i vilket fall som helst dagen efter också. Hur ont han haft utan min omilda behandling vet dock ingen… Natti natti sov gott. Jag sov som en stock hela natten i varje fall... Andra tillbringade natten med att springa på toa. Om det berodde på maten eller ölen är det ingen som vet… Andra hittade en katt i sängen… Ja allt kan då hända... Uppe i lagom tid till frukost. Mycket kaffe. Gott med kaffe... Solen sken när vi steg upp. Försvann medans vi åt frukost. Och försvann totalt lagom till vårt första stopp för dagen... Brösarps norra backar... Träffade på ett gäng med mycket trevliga hästar.
Och en som var så vacker att jag nästan blev förälskad i den. Döpte den till Vacker kort och gott. När det började duggregna gick jag till bilen. När jag satt mig började det ösregna… Men en del entusiaster trotsade vädret ett tag till...
Dags för fika på ett litet fik i Brösarp i hopp om att regnet skulle överge oss och dra vidare och gråta på någon annan.
Men icke. Sådan tur hade vi inte. Nästa anhalt var de södra backarna. Jag är verkligen imponerad av de som gick ut i hällregnet, själv stannade jag i bilen och pluggade historia en stund. Så kom Mats och förhörde mig lite. Vi åkte vidare till Äpplets Hus i Kivik... Där kunde man gå inomhus och titta på foton och bikupor och handla diverse produkter av olika slag. Havtornsmarmelad exempelvis. Havtorn är tydligen rena vitaminbomben. Ska smaka på marmeladen någon dag... Det har inte blivit av än... Efter pizza på den lokala pizzerian åkte vi till Haväng och promenerade runt där ett tag. Letade efter ett utemuseéum som vi inte hittade fast senare fick veta att vi fotat… Nu var de flesta lite trötta och lite less trots att solen äntligen bestämt sig för att göra oss lite sällskap och smeka våra regnblöta kinder så bilarna styrde efterhand hem mot Brantevik igen. Vår bil tog sig ett stopp och solade lite i en rapsåker så när vi kom fram låg majoriteten i sina sängar och lekte osociala. Tanken var att vi nu lite senare skulle köra ner till Ales stenar för det vackra kvällsljusets skull... Det blev dock bara en enda bil som åkte dit. Själv tog jag på mig löparskorna och tog mig en tur längs havet... Var livrädd för alla skumma kreatur vars hagar jag sprang igenom så tillslut tog jag flykten upp över ängarna och hoppades komma ut på vägen. Vilket jag ju gjorde tillslut... Min tur att få massage och sen följde öl, chips och bildvisning från dagen som gått... Trötta så att ögonen gick i kors var det dags att krypa ner i sängarna igen. Sova sova sova. Upp med tuppen klockan 6 och iväg söderut till en strand för att ta fina bilder med Mats och Johan. Kändes rätt gött att för en gångs skull vara bland de första som gick upp… Brukar ju alltid vara sist på dessa resor… Tillbaka till frukosten, lite kaffe i solen. Packa, städa och iväg. Den vita bilen åkte hem. GPSen och vi åkte till Ales stenar... Ett gäng stenar på en kulle... Jaja, jag förstår mig väl inte på sånt där helt enkelt... Glass vid foten av kullen och sen hemåt. Men ett stopp till skulle vi hinna med. Nationalparken i Dalby. Undertecknad som skulle köra hem sen tog sig en tupplur i bilen medans de andra beundrade träd å bark å löv å gräs. En sväng förbi en bensinmack för att tanka. Lite mat i magen. En kopp kaffe. Och sen åkte vi hem. I baksätet sov Eva och Karin medans Johans förhörde och lärde mig historia. Medeltiden.. Korståg.. Franska revolutionen och massa annat.. Resan hem gick fort och vi nådde Göteborg runt 17-tiden. Alltid gött att komma hem även om jag gärna stannat i Skåne en vecka med dessa underbara människor. Då ringer Tomas som kört GPSen. Eller om det var jag som ringde. Jag minns inte så noga. Vad jag däremot minns var att han hade projektorn hemma hos sig. Så bilturen fortsatte till skogen till honom för att hämta den. Förbi mor och far på vägen hem. Slutligen hemma. Bums i säng var meningen men det tog ett tag. På måndag var det hela över och man var åter på jobbet. Vardag. Temabilder finns här |
